Förtvivlad...
Nu tycker väl alla att jag är lite jobbig, men jag tänker försöka dela upp mina inlägg lite bättre, därför blir det lite mycket ibland... :)
Efter träningen idag så åkte jag till dagis. Eftersom Tommie har umeå-vecka och far och dotter hinner knappt träffas såna veckor så åkte jag dit tidigare för att hämta men det blev alldeles för tidigt. Barnen hade somnat lite senare så dom låg fortfarande när jag kom. Men jag gick in och hämtade Isabelle ändå (fröken sa att det gick bra). Men det gör jag inte om. Hon behöver ju sin tid att vakna till. (Plus att ett annat barn började såklart gråta efter sin mamma...) Men vi åkte hem på en gång och där bröt stackarn ihop. Ingenting var bra, hon var helt förtvivlad. Skrik och grin. Stackarn. Så jag tänker inte åka dit INNAN två mer...
Och så har hon världens klösmärken på kinden. Jag blir så förbannad på såna snorungar!!!! Dom buttas, klöser och nyps. Varför beter sig vissa på det viset? Alla barn gör då inte så. Om man i tidig ålder upptäcker att ett barn har t.ex. adhd och både barnet och dom andra i gruppen lider utav det på förskolan, ska det inte sättas in extrapersonal för ett sånt barn? Det tycker jag...fast en sån diagnos kanske inte kan ställas i så tidig ålder som 2 år? Jag är ingen expert på det området, men visst ser man tendenser hos vissa. Barn kan vara vilda, men vissa verkar inte alls ha någon förståelse över vad dom gör. Och då är det ju bäst för alla parter om det finns resurser att tillgå. Gud så jag skriver...men jag blir arg på alla som gör illa mitt barn!!! Jag må vara aningen partisk men MITT barn är faktiskt ett väldigt snällt barn ska ni veta. Visst kan hon ha humör och så, men jag har aldrig sett henne ge sig på ett annat barn eller vara medvetet elak. Det där kommer jag säkert få äta upp.... Men så har det vart hittills! Underbar unge är vad hon är! (Så säger ju inte alls alla mammor om sina barn...) :P <3
Men skulle JAG ha ett barn med något slags problem så skulle jag absolut vilja att den fick stöd och extrahjälp. Men sånt måste ju personalen se i såfall, och göra någonting åt. Men men, vi får väl se vad som händer... Jag kanske är helt ute och cyklar.
Hur som helst...När allt lugnat ner sig så åkte vi och hälsade på Sandra&Co i Igge. Fick sig en kopp kaffe och ett antal muffins... Men när Isabelle ramlade ner från stolen skrek hon -Måååste ååååka heeeem!!! Så då åkte vi hem :) Hon har mest hållt på med sin deg men nu sussar hon sött.
Snart Grey´s. Yey :)
Galet glad i badet hemma hos pappa
Efter träningen idag så åkte jag till dagis. Eftersom Tommie har umeå-vecka och far och dotter hinner knappt träffas såna veckor så åkte jag dit tidigare för att hämta men det blev alldeles för tidigt. Barnen hade somnat lite senare så dom låg fortfarande när jag kom. Men jag gick in och hämtade Isabelle ändå (fröken sa att det gick bra). Men det gör jag inte om. Hon behöver ju sin tid att vakna till. (Plus att ett annat barn började såklart gråta efter sin mamma...) Men vi åkte hem på en gång och där bröt stackarn ihop. Ingenting var bra, hon var helt förtvivlad. Skrik och grin. Stackarn. Så jag tänker inte åka dit INNAN två mer...
Och så har hon världens klösmärken på kinden. Jag blir så förbannad på såna snorungar!!!! Dom buttas, klöser och nyps. Varför beter sig vissa på det viset? Alla barn gör då inte så. Om man i tidig ålder upptäcker att ett barn har t.ex. adhd och både barnet och dom andra i gruppen lider utav det på förskolan, ska det inte sättas in extrapersonal för ett sånt barn? Det tycker jag...fast en sån diagnos kanske inte kan ställas i så tidig ålder som 2 år? Jag är ingen expert på det området, men visst ser man tendenser hos vissa. Barn kan vara vilda, men vissa verkar inte alls ha någon förståelse över vad dom gör. Och då är det ju bäst för alla parter om det finns resurser att tillgå. Gud så jag skriver...men jag blir arg på alla som gör illa mitt barn!!! Jag må vara aningen partisk men MITT barn är faktiskt ett väldigt snällt barn ska ni veta. Visst kan hon ha humör och så, men jag har aldrig sett henne ge sig på ett annat barn eller vara medvetet elak. Det där kommer jag säkert få äta upp.... Men så har det vart hittills! Underbar unge är vad hon är! (Så säger ju inte alls alla mammor om sina barn...) :P <3
Men skulle JAG ha ett barn med något slags problem så skulle jag absolut vilja att den fick stöd och extrahjälp. Men sånt måste ju personalen se i såfall, och göra någonting åt. Men men, vi får väl se vad som händer... Jag kanske är helt ute och cyklar.
Hur som helst...När allt lugnat ner sig så åkte vi och hälsade på Sandra&Co i Igge. Fick sig en kopp kaffe och ett antal muffins... Men när Isabelle ramlade ner från stolen skrek hon -Måååste ååååka heeeem!!! Så då åkte vi hem :) Hon har mest hållt på med sin deg men nu sussar hon sött.
Snart Grey´s. Yey :)
Galet glad i badet hemma hos pappa
Varsågod och skriv så fingrarna blöder!
Trackback