Isabelle impar med sina matematik-kunskaper. Matte är ju en viktig del redan på förskolan nu förtiden.
Hon frågade mig här om sistens vad den där grejen heter som änglar kan ha ovanpå huvudet.
Det kallas för gloria, sa jag.
-Jaha. Jag trodde det var en cirkel.
Det har hon iofs rätt i att en gloria är formad som en cirkel. Men CIRKEL? Inte en rund ring eller så, utan en cirkel. Ja, nu förtiden ska man kalla saker för vad dom heter på riktigt. På min tid fanns det dubbla budskap till alla ting.

Igår bakade vi muffins. Jag hade inget bakpulver eller vaniljsocker så det blev som kladdkakemuffins. Och så stoppade vi dit några Ahlgrens bilar. Det låter gott va? Isabelle gillade dom. Men personligen tycker jag inte det var nån höjdare. Bilarna smakade banan när dom smälte och jag och bananer går inte ihop. Men men...det är ju socker så det är klart dom går i.

Och så har vi rensat Isabelles rum och fått in förvaringsskåp till alla vidriga leksaker HALLELUJAH vad jag har längtat efter den dagen. Det är så vackert i hennes rum nu så jag överväger att låsa det och låta henne enbart vara där inne när hon ska sova.

Have a nice week all you English-talking people!
xo xo / Ms Nice mum!

Att dra en pink i sängen 10 minuter innan vi ska kliva upp var väl inte den mest ultimata starten på dagen/veckan. Men men...sånt som händer! (OBS! Måste klargöra att det INTE var jag som drog pinken...) 

Sen går det tydligen vattkoppor på dagis nu. Och det kan visa sig typ 2 veckor efter man blitt smittad. Mmm...spännande att se om det är vår tur nu snart. Många brukar ju vilja ha det överstökat när dom är små. Det förstår jag. Själv var jag typ 11 år när jag fick mina koppor. Jag såg ut som en pestsmittad tonåring som hade hysterisk acne lager på lager. Fy fan vilken syn! Mamma försökte visa upp mig för släktingar och vänner som om jag vore ett odjur på cirkus eller nåt. Hon fick dock aldrig knäppa kort på eländet. Tack och lov!

Det blir ju förjäkla jobbigt om jag skulle behöva vabba i en hel vattkoppsevighet. Men nån gång måste man gört!
Det är väl bara att vänta och se...Men det kanske inte är det lättaste att se då hela Isabelle är full av prickar ändå. Mollusk-ungen nr.1!



Mor och dotter -Vattkoppsredo?

Jag har aldrig orkat ta tag i den där "sluta-med-blöja-på-natten-grejen". Jag vet att blöjan oftast är torr på morgonen, men ändååå. Tänk vad jobbigt att kliva upp och torka kiss mitt i natta? Men igår hade jag inget annat val.

Isabelle la sig med sin blöja, kom upp efter en stund för hon ville kissa på toa. Hopp! Då gjorde hon det, sen ville hon inte ta på sig nån blöja igen.
Då sa jag att jag inte riktigt vågade låta henne sova utan blöja för jag hade inte förberett med nåt speciallakan.
-Men mamma. Vet du? JAG vågar iaf sova utan blöja.
Och så blev det.
Klockan fyra i morse tassade hon över till mig och la sig. Sen sov jag oroligt och tänkte att jag kommer vakna upp i en pöl, men icke! Det gick ju alldeles utmärkt! Förmodligen kommer det väl hända nån olycka framöver, men det får man räkna med.
-Nu är jag en stor tjej! Sa stumpelumpan efter morgonkissen.
Och ack så rätt hon har!

Isabelle fick skridskor i julklapp och dom invigde vi på IP igår, tillsammans med moster Amanda. Hon hade tyvärr inte lika stort tålamod som förra gången. Men lite åkt blidde det. Duktig tjej är hon!

Klev upp tidigt i morse för att göra oss i ordning för luciafirandet på dagis. När vi kom dit och skulle sätta kronan på Isabelles söta huvud så gick luciakronan sönder. Det var en gammal krona som hade en liten spricka i bandet och när det väl var dags så eskalerade sprickan och katastrofen var ett faktum. Typiskt! Men vi hade ju glitter till håret och runt magen och ett tärnljus med så det gick ingen nöd på fröken. Hon blev snarare mest originell genom att vara tärna, eftersom i princip ALLA tjejer var lucior. Isabelle såg mest rädd ut när dom stod där och sjöng. Hon sjöng inte alls faktiskt. Kanske prestationsångest inför alla föräldrar och syskon som var där. Lite läskigt är det ju!

Efteråt serverades glögg och pepparkakor. Skulle inte förvåna mig om nån förälder klagar på det också. Socker i pepparkakor ju! Man får ju inte ens bjuda på glass vid födelsedagar nu förtiden. Sockernazister!
Allt som allt en mysig stund på dagis. Sen åkte vi hem och satte upp granen och klädde den. Liiiite tidigt kan man tycka, men för oss passar det perfekt.

Testing testing! Luciakronan funkade utmärkt igår. Har tyvärr ingen bild på min vackra tärna, men förhoppningsvis får jag väl nån bild från Tommie. Och något fotoförbud fanns det då rakt inte på vår förskola. Herregud vad med blixtrar. Ganska tragiskt på ett sätt. Varför inte bara titta, lyssna och njuta?



Tärn-tomte blev hon vid påklädningen av granen.



Vi gillar glitter och bling-bling.

Nu är det julstämning i vårt lilla hem! L o v e i t.

Alltså, jag tycker det är jättebra när barn vill lära sig göra saker själva. Det är ju ett måste! Inte kan mamma komma och hjälpa knyta skorna när barnet blitt 18 eller så... Men på mornarna, när man har siktet inställt att komma i tid till jobbet så vill man bara hjälpa till litegrann, så det går liiiite fortare. Men än en gång är vi inne i en "kan själv-period", som förhoppningsvis inte går över måste jag säga. Orka ungar som ska låtsas vara bebisar (så har vi också haft det...) 

Nu om mornarna ska fröken välja sina egna kläder dessutom. Oftast är det bara klänningar som duger, för då kan hon dansa. Det går ju inte att dansa i byxor och tröja, klänning ska det vara! Hur som helst tog jag på henne trosorna i morse. Lilla guldfisken gick sen och letade trosorna. Upptäckte att dom satt där dom skulle. KAN SJÄLV! Bort med trosorna, för att sedan sätta på sig igen SJÄLV. Sen ska allt annat på. Men sen ska andra saker hinnas med samtidigt som påklädningen sker. Hon ska borsta tänder, packa väskan, välja gosedjur och kolla på tv. Det första vi lär göra när vi kliver upp är att klä på oss och sen hinner vi inte så mycket mer innan det är dags att rulla till dagis. Skulle vi mot förmodan välja ut kläderna kvällen innan, så kan jag lova att hon har ändrat sig till dagen efter.



I år har vi inte knäppt några julkort, så jag bjuder på en gammal goding i stället!
Här fick minsann mamma bestämma klädseln själv.

Förresten! Är det ingen som har en liten luciakrona till övers?

-Heeeelt makalöst, muttrar Isabelle Jonsson 3 år från sitt rum.
Erhm va?
-Jag håller på och bygger en koja förstår du.
Jaha...då förstår jag... Eller?



Makalös unge!