Dagen har vart lite jobbig med mitt livs första begravning. Den var jättefin, men döden är så svår att ta in. Det där med evigheten är sånt man blir tokig på. Lika som när man börjar tänka på hur oändligt stor rymden är. Don´t even go there! Man blir påmind om hur lite tid man egentligen har här. Det sas många fina ord där idag. T.ex. frågan om vad som är meningen med livet som många ställer sig. Det är ju själva livet som är meningen. Det är ju en gåva vi alla har fått. Nu låter jag lite djup, men det är ju sant. Ta tillvara på det!

Annars har jag och Isabelle spenderat lite tid med Olivia & CO på eftermiddagen, sen blidde det mat och bad när vi kom hem. Dagen gick i en rasande fart!

I morgon åker vi till Ljusdal för att kolla när Amanda tar studenten. Tänk min lilla lillasyster blir så stor! Jag blir bara där över dagen, för på lördag ska jag jobba på boendestöd för första gången helt solo. Det kommer bli jättespännande! Och på lördagkväll har jag enorma förhoppningar på att få dricka fanta och rosé och gå ut och dansa....pausa...dansa... eftersom Bellis förmodligen blir kvar i Ljusdal i helgen. Nu gäller det bara att hitta sällskap! Annars kanske jag går ut och sätter mig ensam i en bar och bara njuter av nuet....eller?


(Ett litet tillägg till gårdagens tvätt-tips: Se till så att man vrider tillbaka pluggen RIKTIGT ordentligt så det inte blir ännu en översvämning...)